Nu har du hamnat på naturdjurens hemsida om naturen.

På denna hemsida har vi lagt upp ett antal lätta experiment och tips på små utflykter eller exkursioner du kan göra. Du kan själv klicka dig runt i menyn här till vänster. Vi har delat in experimenten i kategorierna höst, vinter och vår men några av vår- och höstexperimenten går även utföra på sommaren. 




Personerna bakom naturdjuren
Denna sida drivs av två tjejer som heter Johanna Carlsson och Victoria Dahlqvist. Vi går sista året på Erik Dahlbergsgymnasiet i Jönköping där vi läser naturvetenskapsprogrammet. Denna hemsida och det naturhäfte vi gjort är vårt projektarbete. Ett projektarbete gör alla som läser på gymnasiet och vi valde att göra detta då vi båda två brinner för naturen och känner att vi kan mycket om just detta ämne.


Denna hemsida har vi gjort som komplement till ett naturhäfte där vi skrivit olika texter om växtlighet och djurlivet. Häftet har vi tänkt skicka ut till olika låg- och mellanstadieskolor.
Vill du själv ha ett häfte kan du maila oss på [email protected] så kan vi skicka ett sådant till dig för en mindre summa.




Hoppas du får mycket nytta och nöje av vårt häfte och denna hemsida!

Vänliga hälsningar Victoria Dahlqvist och Johanna Carlsson

På vintern kan man se något som ser ut som vissna blommor siticka upp i snön Dessa kallas för vinterståndare.

Innan du utför experimentet så rekommenderar vi på naturdjuren att du ska läsa texten om vinterståndare i vårt utlärningshäfte.

Vinterståndare bär på frön från sommarens blommor. Genom att så vinterståndarens frön kan vi på så sätt odlla en ny vacker blomma.



Du behöver:

         - Frön från en vinterståndare

         - En burk med lock

         - Blomspruta

         - Blomjord

         - Kruka

         - Plastpåse




röllekor ute i snön



Så här gör du:

1. Hitta lämpliga vinterståndare. Gärna Röllekor. De gror utan jord.

2. Lägg den fröbärande delen i en plastpåse.

3. Pilla försiktigt ut frönen och lägg dom i en burk.

4. Vattna med blomsprutan och sätt på locket.

5. Placera på ett varmt ställe tillexempel att element.

6. Vattna och släpp in luft till fröna några gånger i veckan.

7. När de börjat gro ordentligt så kan man fylla på med lite jord i burke. Men var försiktig så att du inte kväver
plantorna!

8. Efter ett tag kan du platera om plantorna i en kruka med blomjord. 

9. Sen är det bara att förtsätta vattna och tillslut kommer du ha röllekor i din kruka.  

Lycka till!

På vintern kan det vara kul att ge sig ut i snön och leta efter spår som djuren lämnat efter sig. Nedan så följer en beskrivning av de vanligaste spår man kan hitta och vilka djur de tillhör.

Alla djur rör sig olika. Vissa djur springer och skuttar medan tillexempel älgen lunkar fram i sin egen takt. Det beror helt enkel på vad de olika djuren trivs med alltså vad de finner mest praktiskt och bekvämt.

Spåren på verkas också av hur tjockt snötäcket är och vad det är för typ av snö. Om snön håller på att smälta blir spåren större och detaljer kan suddas ut. I lössnö så kan spåren också förändras beroende på vinden. Detta får man ta hänsyn till om man ska ut på spårjakt.

Genom att bara titta dig omkring på din egen trädgård finns det stor chans att du hittar djur spår. Vanliga spår på trädgårdar är bland annat harens spår, rådjurets spår med mera.  Andra  spår kanske du inte ser förens du tar dig en bit ut i skogen som tillexempel älgens.

Harspår

Harens spår är lätta att känna igen när man väl lärt sig hur de ser ut. Haren skuttar fram.  Den sätter i dina framfötter först i linje efter varandra och sätter sedan sina bakfötter framför. Detta kan vara lite förvirrande då alltså de spår som är längst bak är framfötternas avtryck och de längst fram är bakfötternas. 

Älgspår

Älgen lunkar gärna genom skogen i sin egen takt. Det är svårt att ta miste på älgens spår då steglängden och spårstorleken skvallrar om att det är ett stort djur som tagit sig fram. Älgar går gärna i varandras spår och på vintern kan man se upptrampade stigar där älgar har rört sig. Älgens klövspår ser ut som rådjurets men med två ”prickar” längst bak på framklöven och sen är de även större en rådjursspår.

Rådjursspår

Rådjurs spår är oftast ganska täta och ligger på näst intill en linje. Framklövarna är lite mera kluvna i framkanten än vad bakklövarna är.

Ekorrspår

Ekorrensspår ser nästa ut som människofötter fast med fyra tår.  Ekorren skuttar fram och den sätter precis som haren i framfötterna först och sen bakfötterna framför så framfotsspåren hamnar längst bak. Det är svårt att förväxla ekorrens spår med andra djur.

Rävspår

Räven rör sig oftast i trav. Spåren hamnar nästan på en rak linje som nästan skulle kunna liknas med ett pärlhalsband. Räven trappar gärna fot i fot.

Nu är det bara dags att ge sig ut och leta. Det kan vara bra att ha en djurbok med sig där man tydligt ser bilder på hur de olika djurens spår ska se ut.

 Harens spår är nog de som du lättast hittar

harspår på vägen




Lycka till!

På våren finns det gott om nässelfjärilslarver.  Genom att studera larven kan du följa dens utveckling till puppa och senare till en ny vacker fjäril. Här nedan så ska vi förklara hur du enkelt kan odal dina alldeles egna fjärilar.

OBS!  Eftersom larvens utveckling kan ta upp till några veckor är det viktigt att du har tid att sköta om dem. Larverna behöver mat varje dag och det krävs att burken/akvariet rengörs regelbundet.

Material:

• Nässelfjärilslarver
• Brännässlor
• En stor burk eller att akvarium som där höjden måste vara minst 10-15 cm
• Toalettpapper/hushållspapper
• Handskar
• En tops eller något annat föremål med mjuk ände

1. Plocka färska brännässlor så larven har något att äta.

2. Förbered burken innan du plockar larverna. Lägg en bit hushållspapper på botten och lägg sedan i din ny plockade brännässla.  

3. Nu är det dags att hitta larver. Vi har valt nässelfjärilen eftersom den är den fjäril som är lättast att odal. Nässelfjärilslarver hittar du om de letar försiktigt bland brännässlor.

4. Placera sen larverna i burken och sätt på locket så att de inte kan ta sig ut. (lufthål behövs ej!)

5. Ställ sedan burken i skydd från solen. Larverna tål inte för mycket sol.

6. Larverna måste ha nya färska brännässlor varje dag och burken bör rengöras regelbundet. Om du behöver lyfta undan larverna så bör du använda tillexempel en tops för att inte skada de ömtåliga larverna.

7. När det gått några veckor slutar larverna äta och förpuppas. Deras puppor kommer nu hänga i taket och du bör inte röra burken alls under denna tid.

8. När det gått några veckor till så kommer pupporna ändra färg och sedan kläcks de och nya fjäril tittar ut. Det tar ungefär en timma innan de nya fjärilarna är redo för att flyga. Innan de är redo är de väldigt ömtålig och får ej vidröras.

9. När fjärilarna är redo är det dags att släppa ut dem i naturen igen. Gör detta på den plats där du hittade larverna. Där vet du att det är säkert för fjärilarna eftersom honan alltid väljer en så säker plats som möjligt att lägga sina ägg på.  

Du kan läsa och lära dig mer om nässelfjärilen i vårt naturhäfte. Här kan du även läsa om flera insekter som vaknar till liv om våren.

Lycka till!

Vi på naturdjur har satt ihop en svamp-plockar-guide här på bloggen för er som är sugna på att ta sig en tur ut i svampskogen.

Men först rekommenderar vi att du läser igenom det som vi skrivit om svampar i vårt naturhäfte.
Där finns mycket mer fakta om svamp, hur de ser ut och svampens delar osv.




Men här har vi några hjälpfulla tips när det väl är dags att bege sig ut i skogen.


Du behöver ha med dig:

♦ Oömma kläder och skor efter väder. En regnjacka är alltid bra att ha med och att använda en bekväm ryggsäck att ha packningen i.

♦ En modern svampbok med tydliga bilder och beskrivningar. Detta för att vara säker på vad du plockar och att de inte är giftiga.

♦ Något att lägga svampen i. Vi rekommenderar en korg där svamparna kan ligga fritt och andas. Du bör inte använda en plastpåse då det brukar bli varmt och fuktigt, alltså en perfekt plats för bakterier att gro.

♦ En svampkniv med borste kan va bra att ha med. Se till att du har ett skydd på knivbladet bara.

♦ Något att äta och dricka är alltid trevligt att ha med och dessutom viktigt om du tänkt att gå någonstans du inte hittar och riskerar att hamna vilse. Glöm inte vattenflaskan heller!

♦ Andra bra-att-ha-saker är karta och kompass så du inte går vilse. Och om du nu skulle göra det är det bra att ha med sig en mobiltelefon så du kan ringa efter hjälp. En visselpipa är också bra att ha med.







Innan du ger dig ut i skogen är det viktigt att du läst på lite om svampar så du vet vad du ska leta efter.

I vårt naturhäfte har du en beskrivning av vilka svampar som är lämpliga för nybörjaren, de är alla ganska lätta att känna igen och dessutom så är de ätliga.
Det är bäst om du till en början siktar in dig på ett fåtal, inte mer än tre svampar åt gången för att bli säker på dem.

Lätta svampar:

♦ Kantarell

♦ Trattkantarell

♦ Karl-Johan svamp / Stensopp

♦ Smörsopp

♦ Sandsopp

♦ Fårticka

♦ Blek taggsvamp



Och sålänge du är nybörjare ska du inte heller plocka något annat än de vi rekommenderat eftersom det finns tusentals svampsorter i våra skogar och endast runt 100 av dem är lämpliga att äta.
Detta betyder att det finns ett stort antal svampar som är oätliga eller giftiga.

Det finns fyra svampar i Sverige som kan orsaka dödsfall och de är, toppig giftspindling, gifthätting, vit flugsvamp och lömsk flugsvamp. De finns alla beskrivna i naturhäftet.



Plockningsdags:

När du väl hittat den svamp du var ute efter och är säker på att det är rätt är det dags att plocka den.
När du ska ta upp svampen ska du inte bara rycka loss den utan gör istället såhär:

Greppa tag i svampen vid foten och börja försiktigt vrida och vicka på svampen. Se till att du får med foten så du än en gång kan försäkra dig om att det är rätt svamp då foten kan vara avgörande på vilken svamp det är.
Är du nu helt säker kan du med hjälp av kniven ta bort dåliga delar av svampen som den jordiga foten. Är det mycket smuts och jord på svampen kan du lite lätt borsta bort det.
Lägg sedan svampen i korgen och gå till nästa!



Nu när du är redo och påläst för en tur i svampskogen är det bara att sätta igång.
Lycka till!

1. Sånglärkan
X. Bofinken
2. Talgoxen


2. Vilka två blommor är det som har små frön som myrorna tycker mycket om?

1.Tussilago och krokus
X. Vitsippa och krokus
2. Blåsippa och vitsippa

3. Vilken färg har en citronfjärilshona?

1. Grönvit
X. Gulgrön
2. Gulvit

4. Denna blomman är en av de första vi brukar se ibland när snön fortfarande är kvar?

1. Snödroppe
X. Vitsippa
2. Blåsippa

5. Vilken är Sveriges nationalfågel?

1. Stare
X. Sädesärla
2. Koltrast

6. Detta tycker huggormarna om att äta.

1. Rötter och harsyra.
X. Små sorkar, fågelungar och ödlor.
2. Insekter som myggor och och sländor.

7. Varför har nyckelpigan inte så många fiender?

1. För att den har så vassa tänder
X. För att den är röd
2. För att den har svarta prickar

8. Man brukar säga att av 3000 grodägg får man ett visst antal färdiga grodor. Hur många?

1. 5 st
X. 20 st
2. Nästan alla, alltså cirka 2900 st

9. Hur många våningar har myrstacken?

1. Två
X. En
2. Tre



10. Hur många arter ormar finns det i Sverige och hur många av dem är giftormar?

1. Det finns tre ormarter och bara en är giftig
X. I Sverige finns 5 olika sorters ormar och en är giftig
2. Det finns tre ormarter och alla tre är giftiga.

Sådär ja, nu var det färdigt!
Scrolla ner så hittar du den rätta raden så du kan kolla hur många rätt du hade:



























Facit:

1. X
2. 2
3. 1
4. 1
5. 2
6. X
7. X
8. 1
9. 1
10. 1

I detta experiment ska vi titta närmare på hur nedbrytningen av löv fungerar med hjälp av gråsuggor.

Du behöver:

• Olika sorters löv
• Gråsuggor
• Petriskål
• Sax
• Filter
• Vatten
• Pipett

Gör så här:

1.       Samla olika sorters löv.

2.       Klipp figurer av löven med raka kanter. Detta för att man lättare ska kunna se vad gråsuggorna har ätit någonstans.

3.       Blöt ner ett filter ordentligt med hjälp av pipett och lägg i botten av en petriskål.

4.       Placera löven ovan på filtret.

5.       Lägg sedan gråsuggorna i petriskålen.

6.       Förvara petriskålen med gråsuggorna mörkt och svalt.

7.       Blöt filtret på nytt varje dag. Gråsuggor är känsliga för uttorkning och behöver mycket vatten.

8.       Efter cirka en vecka så kan det var dags att titta på resultatet av nedbrytningen som bör ha skett.

bild på hur det kan se ut i skålen, detta är innan gråsuggorna börjat äta.




För mer fakta om gråsuggor och nedbrytning hänvisar vi till vårt utlärningshäfte.

På vintern när träden inte har några träd kan man istället hitta knoppar på träden. Alla knoppar ser olika ut på samma sätt som att löven också gör det.

Här kommer ett exempel på knoppundersökning vi själva kan göra. Antingen går du själv runt bland träden och kollar på dem där på plats eller så kan du ta av en en liten bit av grenen där knoppen sitter för att sedan ta med hem så det blir lite lättare att se alla detaljer.

Du behöver:
En kniv (var försiktig!)
En lupp eller ett förstoringsglas
Kvistar med knoppar




materialet och inhämtade grenar



Nu kan du börja undersöka de olika knopparna



ett naturdjur undersöker knoppar på en liten gren med en lupp


Använder du dig av ett förstoringsglas eller en lupp kan du se mer detaljer på knopparna.



Nu kan du börja fundera på om någon av knopparna verkar stämma överens med någon av beskrivningarna nedan och kanske kommer du på vad för knopp du hämtat. 






Våra vanligaste träd och dess knoppar 


• BJÖRK
Har bruna och små knoppar.
Vårtbjörkens knoppar är spetsiga och medan glasbjörken har lite trubbiga knoppar.
Tar man en björkknopp och håller den ett tag i handen så blir den klibbig.

En björkkvist

• BOK
Bokens knoppar är långsmala och spetsiga. I färgen är de ljusbruna eller lite rödbruna.

en bild på bokens spetsiga knoppar

• EK
Knopparna sitter i klungor längst ut på grenarna och är korta, trubbiga och bruna i färgen.

en ekkvist

• KLIBBAL
Knopparna skimrar i violett och är skaftade, alltså knopparna sitter på ett litet skaft ut från grenen.

en alkvist med kottar

• LIND
Har glänsande och äggformade knoppar. Har en rödbrun solsida och en grön skuggsida.
Består av två knoppfjäll där ofta ett av dem spretar så det kan se ut som en tumvante.

en lindgren med knoppar. längst ut sitter frukter

• LÖNN
Har vinröda knoppar som sitter i motsatta par med undantag för knoppen längst ut.
Du kan prova att skära en knopp mitt itu, finns där någon mjölksaft?


en lönngren med knoppar



 (En längre version av denna lista finns i vårt utlärningshäfte)

I detta experiment ska vi se vad som händer när vi stoppar in tre bägare med olika innehåll i frysen. Vi vill ta reda på vilken av lösningarna som fryser först.



    DU BEHÖVER

•   Tre små likadana bägare som tål att frysas.  
•   Etiketter och penna
•   Vanligt kranvatten
•   Lite socker
•   Lite salt
•   Skedar
•   En termometer (digital är smidigast)
•   En frys
•   Papper och penna


lite av materialet


   GÖR SÅHÄR

1. Börja med att skriva salt, socker och vatten på tre etiketter som du sedan fäster på de olika bägarna så du håller koll på dem.

2. Häll i lika mycket vatten i alla bägare.

3. Ta några små skedar (beroende på hur mycket vatten du har) socker som du häller i den du skrivit socker på.

4. Ta lika mycket salt som du tog socker och häll i den du ska ha saltet i. 

5. Blanda runt med hjälp av skedarna tills allt socker respektive salt har löst sig.

6. Nu kan du mäta temperaturerna i de olika bägarna som bör vara samma.

     
häll i - blanda - mät temperatur

7. Ställ in alltihopa i frysen.

8. Gör en liten tabell där du noterar temperaturerna.

9. Vänta en cirka 20 minuter innan du tar ut dem ur frysen för att igen mäta temperaturerna. Skriv ner värdena i
tabellen.

10. Ställ in i frysen ytterligare 20 minuter och ta sedan ut, mät temperatur och fyll i tabellen.


de tre bägarna inne i frysen

Var resultatet som du väntade dig? För fakta om vad resultatet beror på hänvisar vi till utlärningshäftet.

1. Sånglärkan
X. Bofinken
2. Talgoxen


2. Vilka två blommor är det som har små frön som myrorna tycker mycket om?

1.Tussilago och krokus
X. Vitsippa och krokus
2. Blåsippa och vitsippa

3. Vilken färg har en citronfjärilshona?

1. Grönvit
X. Gulgrön
2. Gulvit

4. Denna blomman är en av de första vi brukar se ibland när snön fortfarande är kvar?

1. Snödroppe
X. Vitsippa
2. Blåsippa

5. Vilken är Sveriges nationalfågel?

1. Stare
X. Sädesärla
2. Koltrast

6. Detta tycker huggormarna om att äta.

1. Rötter och harsyra.
X. Små sorkar, fågelungar och ödlor.
2. Insekter som myggor och och sländor.

7. Varför har nyckelpigan inte så många fiender?

1. För att den har så vassa tänder
X. För att den är röd
2. För att den har svarta prickar

8. Man brukar säga att av 3000 grodägg får man ett visst antal färdiga grodor. Hur många?

1. 5 st
X. 20 st
2. Nästan alla, alltså cirka 2900 st

9. Hur många våningar har myrstacken?

1. Två
X. En
2. Tre



10. Hur många arter ormar finns det i Sverige och hur många av dem är giftormar?

1. Det finns tre ormarter och bara en är giftig
X. I Sverige finns 5 olika sorters ormar och en är giftig
2. Det finns tre ormarter och alla tre är giftiga.

Sådär ja, nu var det färdigt!
Scrolla ner så hittar du den rätta raden så du kan kolla hur många rätt du hade:



























Facit:

1. X
2. 2
3. hjälp victoria haha
4. 1
5. 2
6. X
7. X
8. 1
9. 1
10. 1